En nörds funderingar

Hej! Jag har hackat mig in på morbrors blogg och tänkte jag skulle skriva lite. Dagen började med att jag och mormor väckte upp morbror. Det tyckte han var jättekul!

Eftersom man studerar på universitet så heter det ju att man inte har sportlov, jullov o.s.v. istället har man undervisningsfria veckor. Men inte ens det stämmer, för denna vecka som borde vara sportlovsvecka innehåller ändå lektioner. Men det är egentligen ingen fara, för med detta väder vi har så är det inte speciellt lockande att vara ute och motionera. När jag var yngre och ännu bodde i Larsmo hade jag en illusion om att det bara kan blåsa från ett håll. Ifall man vill bli motbevisad så är det bara att komma till Vasa. Jag har ju kommenterat tidigare om att det blåser ganska ofta här i Vasa. Idag är inget undantag. Börjar snart få nog av vårt vinterväder. Det har snöat oavbrutet här i Vasa sen söndagen. Tror det har kommit ner alla sorters snö som det kan komma, så man kan inte klaga på att det inte har varit omväxlande. Idag vet man inte riktigt om det snöar, jag tvivlar lite men eftersom det blåser ca 20m/s så yr det runt så mycket snö att det inte har så stor skillnad. Och dethär med att blåsa ja, det är helt otroligt att det inte någonstans i denhär stan är lä. Oberoende på vilken sida av ett hus man är så blåser det. Man saknar nog faktiskt ungdomstiden då vädret var normalt och det bara blåste från ett håll.

Igår blev jag inkallad på jobb så där tillbringade man en del av kvällen. Lite underhållande faktiskt med arga kunder och hot om anmälan till konsumentombudsmannen. Jag säger bara varsågod. By the way så bläckpatroner torkar om man inte printar, så är det bara och det är varken printerns, importörens eller butikens fel. :) Kvällen fortsatte i goda vänners lag vilket i slutändan resulterade i Oliver's inn. Idag har jag lunchat i 2,5h med min praktikgrupp från förra praktiken. Mycket trevligt och det var många världsproblem som diskuterades och löstes. Nu är jag två timmar ledig och sen bär det av på matematik. Har i mitt stilla sinne en liten förhoppning att de flesta har rest hem och att vi kommer att vara så några att lektionen inte blir av. Men så skoj ska vi väl ändå inte ha det...

Tillbringade lördagskvällen hos Kea och hjälpte henne med att åstadkomma ett mini-bibliotek. Resultatet ser ni här.

Jaha, här var vi då igen... Sen senast har bl.a. Finland gått till semifinal i OS, Sverige åkte två timmar senare ut ur turneringen. Det var nog en underbar morgon fast man steg upp 5. :) Glädje och skadeglädje på samma gång. Dessutom slog vi i tisdags allt motstånd och tog hem guld i FKF-Challenge. Att finalen spelades mot ärkerivalen hanken gjorde ju inte saken sämre... :P

Nu för tillfället sitter jag och slöar lite, skall snart infinna mig på jobbet och le och vara trevlig i fyra timmar. Senare blir det nog så kallad kisastudio med pojkarna. Åt de som inte är bekant med begreppet så betyder det endast det att vi kommer att sitta och titta på sport. Var, är ännu oklart men det brukar nog alltid fixa sig! Möjligtvis kan det bli Olivers eftersom det där utlovas bra stämning och storbildsskärm. Enda problemet dock är att det kanske blir lite trångt. Senast jag kollade på facebook hade evenemanget 190 bekräftade deltagare.

Matilda for för några timmar sedan ner till sydligare breddgrader för att ha sportlov. Skulle gärna ha åkt med själv, men jag är fast här i Vasa på grund av jobb. Det krångliga är att jag jobbar typ varannan dag. :/ Men å andra sidan är det väl helt bra. Har planerat in att denna vecka faktiskt få gjort något konstruktivt på min kandidatavhandling. Tänkte ta mig i kragen och sparka igång mig själv med båda fötterna. Skall försöka dra mig iväg till Larsmo också i något skede. Kikki och Robban har tagit semester och rest till riktigt sydliga breddgrader, barnfritt tillsammans med sina grannar! Det har de verkligen förtjänat. Lille Rasmus är i skrivande stund på väg upp till Österbottning där hans mormor och morfar skall försöka konvertera honom till Österbottning på en vecka. Längesen jag sett min systerson nu, han har säkert växt massor sen senast så ett besök till Larsmo skulle nog göra gott.

Men nu kallar jobbet... Hej å hå.

Verkar som att ingenting i sportväg riktigt vill sig nu... Igår förlorade vi matchen i innebandy retfullt med 3-2. Detta efetr att ha lett hela matchen igenom, dom två sista målen kom med 20, respektive 15 sekunder kvar. Längesen man varit med om en så bitter förlust!! Sen lade man det till sidan för att hoppas att proffsen skulle göra en bättre match idag morse då Lejonen mötte tre kronor. Men nej! Helt otroligt dålig match som vi förlorade med 3-0. Det positiva i det hela är dock att sverige inte kommer att ta OS-guld, hittills i historien har inget lag vunnit ett OS eller VM genom att vinna alla matcher, detta borde då Sverige lyckas med. Finland å andra sidan har ju nu förlorat en match så de kan vinna OS-guld. :D För egen del får vi nu bara hoppas på att universum är och återställer balansen imårgon då det är finalturnering i FKF-challenge. Om alla matcher går som de borde så blir det final mellan ÅA och Hanken. Det är nog en match där det på förhand redan utlovas en hård match med mycket prestige. Lite Finland-Sverige känsla...

Nu fick jag dock ett samtal att jag borde infinna mig på ett av stadens kaféer så detta blev ett kort sport-inlägg...

Måst nog bara säga att detta OS bidrar till att det blir många sena nätter och tidiga morgnar. Igår var det kisastudio hos Svaije med resten av pojkarna. Nu så måste man ju givetvis dra sig upp före 7 så att man kan följa med hur lejonen slår tyskland. för tillfället ser det bra ut eftersom Lejonen för tillfället leder med 2-0!! Vackert så!

Man skulle tro att man skulle vänja sig vid denna köld, men icke!! Normalt brukar jag vara mycket motvillig att använda två vinterklädesplagg. Mössa och långkalsonger. Mössa har jag aldrig tyckt om eftersom det förstör frisyren. Är fortfarande så pass fåfäng att jag ogärna har mössa på mig. Detta har resulterat i att jag nuförtiden förfryser mina öron ganska lätt. Men man vänjer sig. Långkalsonger brukar jag heller aldrig använda bara av princip. Eftersom jag berikats med vad man nästan kan kalla päls på benen brukar jag inte behöva använda nämnda plagg. Idag var dock annorlunda. -23ºC visade termometern strax före jag skulle starta till jobbet imorse. Det var bara att vända och lägga på såväl långkalsonger och mössa. Jag trodde detta skulle hålla ute kölden även om det kvicksilvret skulle sjunka ytterligare. Det jag inte hade räknat med är att jag är i Vasa. Vasa kunde gott dela slogan med Chicago om "The windy city". Det är helt otroligt hur det kan blåsa så otroligt mycket, oberoende av vilket väder det är så blåser det konstant här i Vasa. Så även idag. Att gå till jobbet i -23ºC skulle inte normalt ha varit något problem, ifall det inte samtidigt blåser förståss. Men precis när man svänger ut på hovrättsesplanaden, precis när man börjar se ljuset i tunneln och kan nästan känna värmen innifrån rewell center, möts man av en sån vind att till och med isbjörnar skulle vända om och krypa tillbaks ner under täcket. Här skulle det minnsann löna sig att ha vindmöllor!! Men det var bara att sätta upp huvan och fortsätta. Idag har jag faktiskt fått skrivit lite (med betoning på lite, men ändå!) på kanden, så nu är man på gång. Matilda har åkt hem till varmare breddgrader för att fira sin mamma som idag fyller år! Grattis grattis!! Min helg består av jobb imårgon och match på söndag. Sen ska jag väl säkert hinna trakassera Jannika å Svaije lite också...

Har på senaste tid funderat på små saker som man ibland lyckas med eller misslyckas. Ni vet sådana saker som att man häller ut sitt glas, tappar saker, tappar bort saker eller att man lyckas skruva bort glaskannan från mixern när man skall ha loss hela kannan och inte bara glasdelen. Normalt brukar jag lycas undvika sådana små missöden, eller iaf kunna tysta ner dem. På senaste tid har jag dock lyckats med lite småsaker, som t.ex. på min och Matildas after-ski på balkongen lyckades jag impregnera vårt balkongbord med kakao. I onsdags råkade jag tappa bort min telefon på en av stadens nattklubbar. Som tur är har man under åren här i Vasa skapat lite kontakter så telefonen befann sig i skolan nästa dag i tillfälligt förvar hos en av mina kamrater. Idag har jag dock funnit orsaken till senaste tids små missöden. Det är universum som lite jämnar ut det bara. Idag har saker bara lyckats nämligen. Har varit i Larsmo idag och gjort min undersökning för kandidatavhandlingen, eleverna som jag trakasserade med matteuppgifter skrev precis lagom länge så jag på minuten hann köra till busstationen och precis stiga på bussen före den skulle bege sig tillbaks till Vasa. Det var då det slog mig att jag inte har några kontanter på mig och busschauffören påminde mig så vänligt att Visa Electron-kort inte fungerar. Men sen erbjuder han sig att köra förbi bankautomaten mitt in i stan så jag får ta ut pengar. Vid bankautomaten låter även vänliga människor mig gå före i kön och hela proceduren är undan på några minuter. Det är nästa så man kan säga att man hade lite flyt... :) Så dagens eloger går nog idag till de elever som villigt ställde upp på min undersökning, busschauffören för hans otroliga vänlighet samt även de personer som lät mig gå före i kön.

Dessutom kan Matilda få en eloge, bara för att hon är så söt. Rasmus får även en i samma kategori för det fina vändagskortet som förgyllde min dag när jag väl kommit in i lägeheten igen.

Det var dagens eloger, nu ska jag fixa lite skolarbete och sedan ryktas det att det är pizza-kväll hos Jannika och Svaije.

Jahapps, då hade man över natten blivit ett år äldre. År nummer 22 slutade på ett bra vis med volleyboll och mys i tv-soffan med Matilda. Levnadsår 23 har börjat riktigt bra också med ett stycke Matilda som kom med två brickor med morgonmål till sängen. Därtill kom det också paket och sång. Mycket bra måste jag säga!! Nu skall jag dra mig till skolan och äta lite varefter det följer en engelska lektion. Sedan blir det traditionell födelsedagsfest för gänget här i Vasa. Enligt traditionen bjuds det på bål och taveltävling då jag fyller år. Eftersom jag i år råkar fylla passligt på en tisdag lär säkert kvällen fortsätta in på småtimmarna hos Oliver's inn.

Spännande blir även att se hur många gratulationer jag får på FB, i fjol blev det strax över 70 stycken. Men det ser ut som att den siffran inte kommer att räcka till eftersom klockan nu är 11 och det redan har hunnit komma in 38 st. Så ett stort tack även här till alla för gratulationerna.

// nästan-åldringen-Chriso :)

Pensionen ja, den närmar sig med stormsteg, kanske man borde göra klart studierna så man hinner ut i arbetslivet några år innan man skall pensioneras. :) Nå, kanske det är att överdriva lite. Måste dock tillägga att jag och Svaije redan planerat lite inför pensionen. Vi skall vara i någon park på somrarna och spela petanque (eller boule), å ifall vädret inte tillåter skall vi vara inne och spela pidro. Men idag var det inte jag som skulle pensioneras. Nej det var två par inneskor, måste säga att det verkligen var på tiden. Det ena paret tror jag att jag har haft sedan högstadietiden och de har nästan blivit pensionerade en gång tidigare. Nu har de dock nått den nivån så att de av allt innebandyspelande fått extra ventilering på insidan av skorna. Men det gör inte så mycket, men det ser nog lite dumt ut då delar av sulorna dessutom fattas. Det andra paret som idag pensionerades var det par som i tiderna skulle ersätta det redan nämnda paret. De är i dagsläget i sådant skick att hela sulan nästan är lös, man slipper med handen in under sulan under hela skon. Så idag när jag och Matilda besökte centrum så beslöt jag mig att istället för att följa med till Gina Tricot besöka en av stadens sportbutiker. Mycket bra betjäning och ett par bekväma innedojor rikare, dessutom var det rea på gång så de var endast halva priset. En bedrift i sig själv var ju förståss att ta sig till staden, -19°C och en blåst som man endast sett på tv när orkaner dragit fram. Men det gick rätt så bra, jag hade ju nämligen övat redan en gång imorse 06:15 när jag gick till jobbet. För att inte tala om när jag gick hem.

Vet ni sådana där saker som man bara lyckas med, som man inte skulle lyckas med fast man hade hela dagen på sig att pröva. Ifall ni int vet kan jag ta ett exempel från den oskyldiga och bekymmerslösa lågstadietiden. En av mina vänner (nej det var inte jag) tyckte att fluortabletterna inte var så aptitiliga utan slängde dem över axeln. Pillrena flög i en fin båge två bord bort och landade i hans lillasysters mjölkglas. Dessa saker brukar inte hända mig så ofta, men för några somrar sedan hade jag ett par bomullsbyxor som jag lyckades förstöra. Jag minns det som igår eftersom jag tyckte mycket om jyst de byxorna. Min kära fader stod i dörren och pratade med någon på utsidan, jag skulle smidigt ta mig om på sidan, ungefär som Häkkinen brukade göra i fornstora dagar. Det var då jag lite lite snuddade i fönsterbrädet med baklåret, fönsterbrädet av plåt råkade ju förståss ha en liten liten kant som snabbt och skoningslöst tillverkade en 10 cm lufthål på baklåret. Sedan dess har jag letat som en Sankt Berhardshund i alperna efter ett par likadan byxor. Döm om min förvåning när jag idag hittade dessa, det fanns endast två par kvar ett av dem skulle jag ha kunnat använda som sovsäck medan det andra passade perfekt. Som om inte drömmen var slut så var även dessa på rea och jag fick dem för den blysamma summan av 9€. Helt fantastiskt, skulle lätt ha betalat det femdubbla. Men för att detta inte skall börja likan någon av de svenska blonda modebloggerskornas bloggar kommer jag inte att lägga upp någon bild och avsluta nu direkt.

Saker jag lärt mig under det senaste dygnet:

1. Att Alex Schulman är en svensk bloggare som tydligen är känd. Faktiskt riktigt bra blogg, synd att det finns så många onödiga småflickor som tyvärr har mer läsare än han fast de sällan skriver något av värde.

2. Att ifall man lyckas söndra dendär lilla grejen man drar i när man skall öppna en dragkedja blir dragkedjan mycket svår att dra ner. Upp är dock inget problem. Detta kan resultera i att man har svårt att äta, speciellt om man har en halsduk innanför som spänner på. Dessutom kan det resultera i att man när man kommer hem mitt i natten måste krypa ut ur jackan.

Ifall ni inte orkar läsa allt kan ni hoppa direkt till andra stycket, dethär första är nämligen en enda lång åsnebrygga... :)
Nu måste jag medge att jag snart börjar ta priset på kryptiska rubriker men till denna finns det en mycket fin förklaring. Det var nämligen så att jag precis gick hem genom ett folktomt Vasa och funderade på vad jag skulle skriva i min blogg. Som omväxling gick jag förbi torget och jag råkade svänga av vid posten. Det var då mitt otroliga språksinne kom i bruk. Mitt språkhuvud är ungefär lika bra och användbar som en Fiat Uno på autobahn. Men det var då det slog mig vad postens ny namn Itella egentligen betyder. Mina fantastiska finska kunskaper har kommit till nytta tidigare när jag kom på att man på finska kan fråga ifall en person vill ha skjuts med ett ord. Eftersom skjuts är synonymt med att sitta på så börjar vi med "istua" sen om något är "på" så skall det ha ändelsen "-lla" alltså blir det "istulla". Ifall det sen är i du form så sätter man till ett "t", och ifall det är en fråga skall det vara "ko/kö" på slutet alltså är "vill du sitta på" = "istullatko". Helt logiskt, undrar varför den finskatalande delen av befolkningen inte kommit på detta tidigare?? Men tillbaks till itella, enligt den följande definitionen betyder alltså "-lla", "på" på svenska. Därav den senare delen i min rubrik. "Ite" är ju enkelt, det kommer ju från dialektens "i te" (vilket betyder detdär) och vips så förstod jag postens logik. Istället för att skriva "detdär på" som bara låter klumpigt så har man blandat lite dialekt och finska och fått itella som är betydligt smidigare att uttala. Man kan ju undra sen vad detta har med mig att göra. Jo, för det första tror jag att få personer förutom mig själv kan hänga med i logiken och komma på något sådant här. För det andra är det en otroligt lång åsnebrygga till vad jag egentligen tänkte skriva om.

Nämligen posten, emellanåt är det som att de skulle använda sig av samma logik som vid min översättning. De har nämligen lyckats skicka mitt skattekort runt hela landet. Först har de skickat det hem till Larsmo, men det kan jag förstå eftersom jag ännu inte har skrivit ut mig från Larsmo utan bor bara "tillfälligt" i Vasa. Men det är sen som deras logik är helt oslagbar! När min mor sedan strukit över adressen och bytt den till den adress som jag har här i Vasa har de lyckats skicka det till Ekenäs. De har limmat på en etikett med min systers namn och hennes adress och skickat det till Ekenäs. Grattis ni har vunnit en blå brödrost! Kan bara konstatera att posten verkligen gjort ett verkligt konststycke. Men förhoppningsvis är skattekortet nu påväg hit till mig, fattas bara att de ännu skall blanda ihop mig med någon av de andra 2-3 personerna som bor här i Vasa som jag delar namn med.

Nu blir det att söka sig för natten och se ifall John Blund vill komma och hälsa på. Matilda har åkt ner till Ekenäs vilket gör att det alltid är lite tomt här i Vasa då. Men jag har nog ändå sysselsättning eftersom jag har jobb hela helgen och får koncentrera mig på det...

Ok jag måste medge att det nog finns saker jag tycker bättre om än mopeder. Att inte slippa om en liten moped-bil och sitta stressad i 45 km/h medan den mötande trafiken är tätare än Gina Tricot på mellandagsrea. MEN och detta är ett stort men!! Fortfarande finns det inget som doftar så gott som den ljuva doften av tvåtaktsavgaser! OJ OJ OJ vad det kan dofta gott!! Blev omkörd idag av en tvåtaktare då jag var påväg hem från jobbet... Lycklig var den tid då man själv körde moped och då ens jacka doftade tvåtakt konstant.


De senaste dagarna har jag haft mycket skola och lite jobb på sidan om också. Har bl.a. "diskuterat" med DIO i 24 min. Ni som vet hur det är så vet vad jag pratar om, åt er andra kan jag försöka göra en metafor: Det är ungefär jämförbart med att tandläkaren borrar dig i kinden i 24 minuter bara med den skillnaden att smärtan är psykisk istället för fysisk.

Idag har jag efter jobbet varit hemma och tittat på film med Matilda, Emilia och Jannika. Vi har även denna helg en gäst som sover över, mycket mycket skoj, roligt med lite omväxling!! Kände inte riktigt för att delta i beachpartyt. Köld, shorts och flip-flops är ingen vettig kombination. Dessutom har jag jobb även imårgon...

Trevlig helg till er alla!

Efter att man på tisdagen var vaken 22h i sträck hade jag en riktigt bra dag igår. Kl. 12 var det träff med Mia och Jontte som jag sedan umgicks med hela dagen. Det var pulkaåkning, bio och bastu som gällde. Pulkaåkningen var riktigt skoj fast det mera var så att vi hade paus uppe i backen med kakao, smörgås, kaffe och choklad. Det fantastiska med att gå på PF är att man kan vara och åka pulka flera timmar med en massa barn utan att behöva skämmas. Efter pulkaåkningen blev det lite TBBT hemma hos mig och sedan bar det av till bion. Måste nog säga att 3D bio var något i en klass för sig. Nu börjar det faktiskt vara stor skillnad på att se filmer på bio och att se dem hemma. Att Avatar filmen dessutom filmmässigt var fruktansvärt bra så var det en häftig upplevelse som jag kan rekommendera å det varmaste

Idag har det varit långt ifrån varmt. Men det märkte jag först då jag kom till jobbet. Råkade nästan försova mig idag p.g.a. sömnbrist. Vaknade 06:18 och hade 12 min. på mig att ta mig från sängen till jobbet. Måst säga att det är lite småjobbigt att yrvaken springa till jobbet i -25... Men jag hann, med en fin marginal på 28 sekunder. :) Efter jobbet har jag kollat film, skrivit lite på kanden (äntligen har man övervunnit det otäcka monstret vid namn omotiverad) och fixat lite i lägenheten sådär allmänt.

Imårgon blir det lite jobb igen och sedan är det storstädning som gäller. Matilda kommer till Vasa och troligtvis får vi även Robin på besök. Så helgen kommer nog att bli riktigt bra! Men nu är det Flash Forward som gäller.

Jag minns första gången jag använde en mp3-spelare. Det var en varm sommardag för minst 10 år sedan. Våra släktingar från Canada var på besök och en av dem hade med sig en mp3-spelare. Det var en vit och blå av märket nike (!!) Jag fick låna den och jag gick på hela dagen med den. På spelaren fanns det musik av ett band som hette prozzäk, inte så känt här i Finland kanske, men ett helt bra band minns jag att jag tyckte på den tiden. Så pass bra att jag faktiskt har deras skiva. Några år senare upptäckte jag glädjen i att lyssna på musik när jag körde moped, till en början hade jag en bärbar cd-spelare som klarade av mp3-skivor. Mycket high-tech på den tiden, men ett ganska dåligt köp. Skivorna hoppade och hackade av körandet och när det var kallt fungerade inte spelaren alls. Locket var av metall så det kyldes även av snabbt och musiken dog ut. Sedan slog jag på stort och skaffade min första mp3-spelare. En creative MuVo Tx, med usb 2.0 som ger hisnande överföringshastigheter och ett minne på hela 256 MB, som det skulle vara nog finns det även en mikrofon inbyggd ifall man vill spela in ljud. Ingen radio dock, minns att den versionen kostade about 20€ mer. Det är en av mina trognaste vänner som varit med mig en lång tid, den har hjälpt upp många långa mopedresor. En tid mätte vi även avstånd med den, avstånden mättes i antal låtar. Den har även hjälpt mig sova i militären, så pass bra att jag en gång knappt vaknade till brandlarmet. På senare tid har den blivit med och brukar vara med mig när jag städar eller är utomhus. Den är med när jag motionerar och ibland är den bara med. Men som alla får erfara som lever länge så kommer pensionen ohjälpligt emot. Det fick även min gamla dator Lisa erfara som utbyttes mot en yngre, smalare, lättare och snabbare version. Men den har en bra pension hos mamma och pappa. Min mp3-spelare skall jag dock behålla länge än, den har nämligen den fördelen att dess minne (eller brist på minne) gör att man inte har några dåliga låtar utan endast dedär riktigt bra.

Idag har jag om ni inte gissat er till det köpt min sista julklapp för ifjol. Den nya införksaffningen blev en Sony Walkman. så nu kan jag även lyssna på radio och se filmer när jag går till jobbet.

Ska igen försöka aktivera mig lite med mitt skrivande. Har idag varit på jobb, chill-dag med endast 4 timmar öppet. Efter jobbet kom mor å far och hälsa på, dessutom tog de hem gulle-bmw'n som jag har haft här i Vasa i princip sedan sommaren. Har full förståelse för att mamma tycker att det börjar bli lite kallt att cykla denhär årstiden.

Nu kom jag precis hem från keas. Vi har varit på mäcen mat där vi träffade kollegan Emma och hennes Ville. Det var halvsjuka människor (Kea), helsjuk humor (alla) och personer med lustiga namn. Vår "servitör" eller vad man skall kalla honom hette Julius, inte så konstigt kanske. Hoppas bara att han inte heter Ceasar i mellannamn. hehe... Sedan blev det kaffe, film och catch up.

Så idag har jag varit rätt så aktiv. Imårgon är jag ledig, vill verkligen bara slappa och sitta hela dan framför tv'n och titta på filmer. Tyvärr tror jag att jag måste ta mig i kragen och börja på med min kandidatavhandling på riktigt. Dessutom borde jag hinna räkna lite mera matte innan vi börjar skolan. men, det är mårgondagens problem, nu ska jag titta på en halvbra film så jag somnar i soffan.

Å ifall ni ska ti Sverige så ha det så bra!!

Då var vi då inne på 2010. Kom precis tillbaks från ekenäs där jag firat jul och nyår med familjen och goda vänner. Min julafton såg kanske inte riktigt ut som en traditionell julafton om man säger så. Steg upp tidigt men istället för julotta var det jobb. Men vi gjorde vårt bästa för att få till julstämning, jag samt kollegorna Kaj å Stifi var på plats en halvtimme före öppningsdags och åt pepparkakor och drack glögg. De flesta brukar fira julafton med sina nära och kära och så även jag, nu råkade ju det sig så att min familj detta år firade den i ekenäs, så det vara att hoppa in i bilen och köra ner, slog nytt vinterrekord eftersom vägarna var i stort sett tomma. Nå framme hos min syster blev det firande med mat, julgubbe och hela köret. Rasmus var helt klart populärast, vilket egentligen inte är så konstigt. :) Sedan begav sig jag, Savije och Robin oss på senan (fin översättning för "på sejno") till kimito för att hälsa på Johanssons.

Juldagen firades sedan i Ekenäs med Matildas vänner, det var förfest hos Emmi och sedan begav vi oss alla till ettan. Mycket roligt under kvällen och många förvånade miner. Under somrarna brukar det normala vara att Matilda brukar ha dåliga skor på sig. Detta brukar resultera i att jag går barfota och Matilda har mina skor. Som tur var detta inte fallet på juldagskvällen eftersom det var kallt och snön som kom ner kom som lite från sidan. Detta gjorde till sist att vi böt jackor. Matilda fick min varma sköna medan jag fick en kort filtjacka med hög krage. Dessutom var den ganska tight, vilket gjorde att jag såg ut som en svensk. Som tur var det så kallt att ingen vågade sig på att ta fram en kamera.

Under mellandagarna var det mycket planerat, många ändringar senare gjorde vi så att vi for till skidstugan i Lemnäs. Meri-Teijo besöktes och det var några riktigt avkopplande dagar. Nyår blev en 9 personers middag/sitz hos johanssons. Katastrofen var dock nära när vi förstod att vi inte ser någon kanal där de visar grevinnan och betjänten. Men skam den som ger sig, som tur finns den på Youtube. :D Tolvslaget kom mitt i Trivial Pursuit omgången, så vi begav oss snabbt upp till kullen, sköt en raket men desto fler champagne-korkar. Sen för gamla minnens skull tog jag en halvvolt även detta nyår, denna gång bara i snön och inte i "en grop". Vi fortsatte spela trivial, och senare även andra skojiga spel. Halv fem blev det läggdags för min del, men ännu efter 6 påstås det ha hörts franska från vardagsrummet.

Det var mitt jullov, av det som är kvar återstår jobb. Sen borde jag även försöka hinna börja på med kanden, analysuppgifterna... osv.

Hej å hå