Onödigheter

Tänkte bara kort delge er av en nörds tisdagskväll. Har under de senaste 6 timmarna räknat en del fysik. I fysikundervisningen i 7-9 och i gymnasiet så brukar man strunta i luftmotståndet ifall man har en någorlunda klotformad kropp som kastas/faller. Nu vet jag varför.

Det jag nu suttit och räknat ut de senaste timmarna är hur mycket kortare en stålkula med diametern 1,0 cm och vikten 4,1 g kommer att flyga p.g.a. luftmotståndet. Det visade sig att med de värden vi hade så flög den 0,06 mm kortare. Alltså om man tar en millimeter och delar in den i hundra delar, så kommer den att flyga 6 sådana delar kortare. (Ta en titt på en linjal så förstår ni hur löjligt lite det är!) Det som är det mest löjliga är att jag räknar ut detta för att bevisa att denna bromsningskraft är så liten att vi inte behöver bry oss om den. DET VET JAG REDAN!! Det förstår man ju vem som helst att om man har något väldigt litet och dessutom klotformat så finns det inga kanter eller dylikt som luften kan få tag i, och då kommer luftmotståndet att vara väldigt väldigt litet! Det är ju därför som man i praktiken aldrig behöver räkna med det!! Giv mig styrka!

Nå, nu är hursomhelst försök 1 av 6 uträknat, bara 5 kvar. Ja, och det var då första uppgiften, sen finns det två uppgifter till i rapporten. Ja. och sen finns det ytterligare två rapporter. Ibland får man nog fundera varför man håller på med detta!

Tack och gonatt!

Vårtecken

Hej på er!

Nu är vi ju inne i april och vårtecknen finns överallt runt om oss i naturen. Hemma hos oss kan man kanske inte riktigt säga att vi har de mest normala vårtecknen som vi tittar efter. Det är nämligen så att min kära flickvän kollar i tv-guiden för att se när det blir vår och jag tittar ut på balkongen. Märkväl, ut på balkongen, inte på det som finns utanför balkongen. Nåja, till kritan, nedan ser ni Matildas vårtecken:

Det är alltså så att Matildas ultimata vårtecken är "inför eurovision song contest". På bilden vår egen finlandssvensk som medverkar i år för 9:e gången. Nu är det så att jag inte är speciellt förtjust i detta program, jag är heller inte speciellt förtjust i hela melodifestivalen. Visst kan det finnas låtar som är bra, men minst 82% av alla låtar tilltalar mig inte över huvudtaget. Dessutom vet jag inte hur mycket jag egentligen bryr mig om vad 5 personer på tv tycker om de olika låtarna. För att inte tala om det de tycker om låtarna. Nu är det ju givetvis så att var och en får ha sin åsikt, problemet är ju bara att de har fel åsikt. De tycker ju inte alls så som jag tycker. Kan ju nämna att hon bredvid mig för det mesta anser att jag har hemsk musiksmak så jag måste väl medge att det kan finnas en liten, liten, liten möjlighet att det är jag som tycker fel, men det tror jag inte riktigt på.

Nåja, nu till ett "riktigt" vårtecken! Behold, the mighty vårtecken of the balcony.

Jepp, ni ser rätt, solcellslampor instuckna i en blomlåda. Detta är ett helt vetenskapligt vårtecken, då det blir vår så blir det ljusare, då det blir ljusare laddas batterierna i lamporna mer, då batterierna i lamporna har laddats tillräckligt mycket så börjar de lysa på kvällarna. Jag var helt lyrisk den första kvällen som en av de små stackarna orkade börja lysa. Glädjen var dock minst lika mycket för att de fortfarande fungerade, har nämligen införskaffat dem för det hutlösa priset av 4,95 för alla tre. Minus personalrabatt då förståss. Måste ännu nämna att detta är min egen lilla inredningsdetalj i vår lägenhet, balkongen får jag ändå lite inreda själv, men bara lite. Har nog egentligen inget att säga till om ifall huvuddesignern vill ändra något. Men det trivs jag egentligen ganska bra med! :D

Avslutningsvis måste jag ju nämna att jag föreslog detta åt en äldre dam som jag hade som kund då jag forfarande jobbade på CO. Hon undrade ifall vi hade något fint att sätta i blomlådorna på vintern och jag föreslog detta och nämnde att så har jag gjort på vår balkong. Hon tittade konstigt på mig varefter det kom kommentaren: "ihan oikeesti??". Sen skrattade hon lite och skakade på huvudet, men vad jag minns så köpte hon väl nog lamporna.

Anything can happen Tuesday!

Idag är verkigen "anything can happen Tuesday", och som titeln säger så kan vad som helst hända idag. Dagen har börjat med att jag, Robin och Svaije for på lunch och skoshopping. Jepp, ni läste rätt! Tre män på skoshopping! Då vet man att vad som helst kan hända! Nåja, det fortsatte sen med att vi alla tre senare på eftermiddagen for och handla. På väg mot Stenhaga kläckte plötsligt Svaije fram den totalt galna idén att vi far till prisma och handlar! Tänk det, PRISMA!! Tror att jag i mitt "liv som vasabo" kan räkna antalet besök till prisma på mina fingrar. Det var i det ögonblicket som "anything can happen Tuesday" egentligen började.

Påväg hem spanns det vidare på idén om att ikväll så kan vad som helst hända. Det enda vi har planerat är att vi ikväll skall vara hos Svaije och se på Top Gear, nej vad säger jag, Top Model skall vi se på. Det var en av idéerna som vi kom på i bilen efter att jag informerat de andra två om att M skall se på Top Model. Eftersom vad som helst kan hända ikväll så kommer vi att sitta och titta på Top Model ikväll tillsammans med åtminstone Matilda. Men man vet ju aldrig ifall det kommer fler gäster eller vilka de i så fall är. Dessutom så vet vi inte vad som kommer att hända annat ikväll, så det verkar som att det kan bli en väldigt rolig kväll!!

Slutligen måste jag ju delge er andra vår inspirationskälla till vårt lilla påhitt. Har hört att det faktiskt existerar livs levande människor som inte slaviskt följer med The Big Bang Theory och som inte kan citera alla skämt som dragits under de 5 säsonger som kommit ut.

Vändningar

Ni vet stereotyper i hemmet. Precis så ser det ut hemma hos oss. Idag var M nästan hela dagen i skolan. När hon kom hem sen for vi och handla, före det hade jag kollat upp lite om jag behövde handla något speciellt, jag hade nämligen tänkt baka senare på kvällen. M kom med eftersom hon skulle handla grejer till flickornas "slumris", troligtvis behövdes det kuddar. Åt er som är mindre bevandrade i det svenska språket så kan jag berätta att slumris är en försvenskning av engelskans slumberparty, vilket kan ungefärligt översättas till pyjamasparty. Vad detta innebär har jag ingen aning om, men i amerikanska filmer så slutar det alltid med kuddkrig. Så efter att vi kommit hem så åt vi och M for iväg på volleyboll medans jag blev hemma och baka. Helt stereotypt med andra ord. M kom hem en sväng efter saker vartefter hon tog Dooris med sig och for iväg. Känner jag dom rätt har de säkert vid det här laget fryst ut henne genom att lämna henne på gatan. förlåt, den var dålig. Hur som helst så är jag alltså övergiven för kvällen.

Nåja, jag är inte en man som inte skulle klara sig själv en kväll. Jag började fundera och kom på att jag kan fara på volleyboll. Nu är det säkert någon som tycker att jag genom detta beslut är en nertryckt man utan egna intressen som börjat kopiera min sambos intressen. Detta har jag isåfall ingen kommentar om. Hursomhelst så var det under detta volleyboll-pass (igen en dålig ordvits) som den andra vändningen kom. (Har ni missat den första så läs första stycket igen men ur en smått ironisk synvinkel). Det var nämligen så att i det sista setet, där vinnaren alltid undgår såväl förnedringen att förlora som straffet att ta ner nätet, så låg vårt lag under med 15-24. Läget såg hopplöst ut och till och med våra mest trogna supporters hade gått hem. Läget var mörkare än Kimitoön på mellandagarna.* Men då kom vändningen, fram till nätet bröstade knatte-fnatte-tjatte kedjan upp sig, med sin sammanlagda längd på strax över 3m. Mot sig hade de vad som endast kan beskrivas som eliten av vollebollspelare och som alla därtill var stora som mytologiska jättar. På något mirakulöst vis så vändes det sista setet och vi vann med 26-24. Samtidigt fick jättarna det otrevliga ödet att ta ner nätet, medan vi kunde gotta oss åt segerns sötma och skriva autografer.

Bilden nedan visar ungefär storleksförhållandet, nätet har dock redan tagits ned.
*Efter detta märke kan skribenten ha överdrivit något, men endast för att förgylla historien.

Another one bites the dust

Nu har jag äntligen hittat något som retar upp mig tillräckligt som jag behöver skriva av mig lite om. Konstaterade då jag fick min senaste telefonräkning att jag tyckte att mitt internet till telefonen var lite dyrt och långsamt. Då jag kollade upp detta på min telefonoperatörs hemsida märkte jag att jag hade en gammal anslutning som inte finns mera. Den billigaste och långsammaste versionen som nu fanns var 33% snabbare en den jag hade men kostade 45% mindre. Detta gjorde mig lite bitter. Hur kan det vara så att alla (jepp, jag drar alla över en kam) telefonoperatörer absolut inte bryr sig om sina gamla kunder utan det verkar som de endast bryr sig om att få nya kunder.

Nåja, bitter som jag var stegade jag följande dag in till deras kontor här i Vasa. Där frågade jag att hur det kan vara möjligt att de inte informerar mig om att det jag har är gammalt och föråldrat och att det har kommit något nyare som ersatt.
svar: det är nu bara så som det är.
Vilken utmärkt försäljare! Jag beundrar hennes sätt att vara ödmjuk och se till kundens behov. Detta fortsatte hon med och undrade vad jag hade för internet-anslutning. Jag svarade att jag har kabel. Då började hon förklara vilka fördelar en mokkula har och hur snabb deras mokkula är. Sedan förklarade jag att jag inte tycker om mokkula för en mängd olika orsaker. Det jag ångrar är dock att jag inte frågade henne hur jag till mokkulan kopplar in nätverkshårddisken, trådlösa routern och ps3. Det kunde ha blivit ett intressant svar.
Jag tycker om mina kablar! Det sa jag också åt försäljaren, då gav hon upp!

Saker som sitter kvar...

Det finns vissa saker som bara sitter kvar. bl.a. hur man vek t-skjortor i det militära. Tycker ju som bekant om att stryka. Men sen tycker jag också om att vika kläderna. Min kära flickvän delar inte helt denna passion. Men det gör att ibland då hon kommer hem hittar en sådan här hög på byrån.


Ja det är kanske lite nördigt, men sedan är ju detta också en nörds funderingar!

Överkompetent

Hehe.. Ibland kan det löna sig att vara lat. Går nu en kurs som jag borde ha gjort tredje året. Eller jag gick nog kursen för två år sedan. Men sedan gjorde jag inga arbeten och inte heller tenten. Mest berodde det på att läraren vi då hade inte var speciellt pedagogisk och jag tyckte att innehållet inte riktigt följde målen med kursen. Så nu går jag kursen igen. Denhär gången är det en av mina favoritlärare som håller den. Nåja, förra veckan hade jag då den första övningen i kursen. Presenterade en sekvensplan som jag någon gång använt under en praktik. De följande två gångerna skall vi då fortsätta under samma tema. Läraren tyckte dock att jag kanske inte behöver komma eftersom det vi skall gå igenom borde jag redan behärska. Fick sedan veta att Mia som är i samma situation hade fått mejl med samma info med förklaringen att vi är "överkompetenta". I like! Det känns riktigt skönt ibland att vara överkompetent! :) Önskar bara att det vore samma sak i fysik. Då skulle jag nu kunna se på film eller göra något annat kul istället för att skriva rapporter. Men men, man får väl vara nöjd med att man är överkompetent inom ett område i alla fall. btw så gick mina tyskalektioner riktigt bra. Det verkar vara lätt att vara språklärare. :P det var väl det. Nu väntar en händelserik och rolig vecka! Ha det bra!

I'm back!

Okej hörni, nu e jag tillbaks efter en sommar av bloggtorka. Nu har jag dessutom inspiration att skriva om något.
Ni vet kanske dendär känslan man ibland har då man gör något man tycker om och som man är bra på. Man känner sig riktigt oövervinnelig och man har full kontroll på alla tänkbara situationer som kan uppkomma. Som exempel kan man ha den känslan då man är på jobb och arbetar med något som man har gjort länge. Det kan komma utmaningar, men man har ändå någon typ av modell för att tackla utmaningen med resultatet att man ofta lyckas. Exakt den motsatta känslan kommer jag att ha imårgon. Jag skall nämligen vikariera i tyska. tyska!!! Ich nicht sprechen das deutche gut. Har under mina 16 skolår aldrig läst någon tyska överhuvudtaget. Otroligt nog så har jag läst mer spanska än tyska. Att man dessutom inte är så speciellt språkbegåvad hjälper ju heller inte till. Nå nu skulle man ju då önska att det skulle gälla någon nybörjarkurs där ingen av ens studerande heller skulle kunna något. Men nej. Det är gymnasiets kurs 7. Alltså har mina studerande troligtvis läst tyska sedan de gick i högstadiet. Och de kommer att få undervisning av mig imorgon. Oj vad de skall bli överraskade. En normal funtad människa skulle säkert ha tackat nej, eller blivit nervös. Men så fungerar det ju inte riktigt för mig. :) Rektorn verkade lite stressad och behövde en vikarie snabbt. Så givetvis ställer man upp. Det roligaste är att jag inte kan annat än flina åt den situation jag kommer att befinna mig i imorgon. Det bästa med hela grejen är att jag dessutom ska vikariera i tyska även på fredag! hahaha. Detta kommer att bli SÅ roligt. :D Skall dessutom vikariera lite i modersmål. Men det är ju inte hela världen. Svenskan har jag inget problem med. Nå hur skall jag då lyckas med tyskan?? Jo, jag planerar att "google translate:a" några fraser som jag öppnar med. Sen rullar nog resten på... Sen kan jag ju faktiskt några fraser tack vare att jag under en period i tonåren lyssnade en del på rammstein.
Mina tyskalärare

En helg i Larsmo

Är nu tillbaks i Vasa efter en mycket rolig helg i Larsmo. Har bl.a. piffat upp Dooris så hon nu är så fin, så fin. Har tvättat, vaxat, dammsugit, behandlat plastlister samt tvättat alla hennes fönster. Hon behövde bli lite bortskämd efter att hon under min semester stått över en månad på parkeringen. På lördagen blev det även en runda med pojkarna till vilda Jakobstad. Det var väldigt roligt att träffa boysen igen, dock blev vi på alla (3) ställen vi for till störda av ett mystiskt elfel. Det började blinka i lamporna. Vi kom alla överens om att det måste vara en löskontakt någonstans. Kanske det skulle hjälpa om Larsmo med sitt vindkraftverk skulle hjälpa dem lite. :) Igår var det då examenskaffe som gällde och ca. 50 personer kom och uppvaktade lillasyster. Hann inte ta så mycket bilder eftersom jag fått ansvaret att hälla i alla champagneglasen. Senare var det dock en liten krabat som ständigt ville vara i min famn, vilket jag inte hade några problem med. Så den enda bild ni får är den med de små krabaterna uppklädda för fest. :D
Kan tillägga att jag försökte lära krabaten till höger att säga "basilika", dock med varierande framgång.

Det var en gång...

... en liten pojke som hette Christoffer. En natt hade han svårt att sova. Detta var väldigt ovanligt för Christoffer. Normalt brukar Christoffer somna efter typ tre minuter, max 15 ifall hans flickvän är pigg och vill prata. Men en kväll hade som sagt Christoffer svårt att sova. Han vred och vände sig och kunde inte för något i världen få sömn. Han låg och tänkte på en massa saker och kunde inte få sömn, tankarna ville liksom inte försvinna utan fortsatte att snurra och störde Christoffers nattsömn. Han prövade på att räkna får i takt med sekundvisaren på klockan. Då Christoffer kom till 186 orkade han inte mera. Sen kom det fler tankar i hans huvud vilket gjorde att han inte kunde sova. Christoffer var därtill hungrig men tänkte att han kan äta på morgonen istället. Efter att Christoffer, i över en timma, legat och funderat så beslöt sig Christoffer att: "kan jag inte sova, så kan jag inte" Christoffer gick då upp och satte sig i soffan. Christoffer satte på en av hans favoritserier TopGear och tänkte att: "Nu sitter jag här tills jag somnar". Efter en stund blev Christoffer hemskt hungrig igen. Christoffer undrade om det var orsaken till att han inte kunde sova. "Vi måste pröva", tänkte Christoffer. Eftersom Christoffer redan var inne i TopGear avsnittet tänkte han att han vill göra mat i ugnen så att han inte behöver övervaka maten hela tiden. Nu stod Christoffer inför ett stort val. Skulle Christoffer äta fryspizza eller franskisar. Christoffer vände och vred på paketen men kände att båda skulle fungera lika bra. Då såg Christoffer en viktig sak. På franskispaketet stod det att franskisarna skulle vara i ugnen 15-18 minuter. Men fryspizzan behövde endast vara 10 minuter i ugnen. Eftersom Christoffer var väldigt hungrig så hade 5-8 minuter en stor betydelse. Dessutom tilltalades Christoffer av fryspizzans enkla och klara instruktioner.
Efter att fryspizzan var uppäten, och Christoffer hade tittat klart på TopGear så gick Christoffer och lade sig och somnade nästan tvärt. Så barn: Om ni någongång har svårt att sova och det beror på att ni är hungriga och ni har att välja mellan franskisar och fryspizza. Gör som Christoffer, tillred en fryspizza och titta på TopGear!

Lugn midsommar!

Det är mitt motto i år. Det var också mitt motto ifjol. Vi hoppas det går bättre i år. På något vis har de senaste två midsomrarna kunnat vara bättre. Men ni måste missförstå mig rätt här. På det stora hela har midsomrarna varit riktigt bra och de har firats med goda vänner, god mat och varit riktigt trevliga. Det jag syftar på är att det alltid varit något som lite spolierat stämningen för mig. Ifjol var det jag som kom på den briljanta idéen att slå en kullerbytta baklänges nedför en brant i skogen. Det ledde till att jag sträckte ryggen så illa att jag fick hjälpas ut ur skogen och uppsöka läkare dagen efter. Så inga kullerbyttor i år. Året före valde en av mina bekanta att lämna denna värld. Vila i frid min vän! Det ställde saker och ting i proportion kan man säga. Så i år skall ni alla ta det lugnt! Inte göra något dumt utan bara ha det roligt!

Så lugn midsommar till er alla!

Get me out of the 1500-tal

Nu är det såhär! Redan för flera tusen år sedan kom de visa, gamla lärarna på att man kan skriva i sanden och visa saker åt sina elever för en bättre förståelse. Vad har hänt sedan dess? Jo, vi utvecklade en tavla som man kunde ha på väggen som man kunde skriva på. Detta skedde för ungefär 500 år sedan. Men nu är det en revolution på gång. Jag har hört att det skall finnas något som kallas datorer, videokanoner och smartboard. Givetvis är det inte alla som tycker om dessa nymodigheter, men jag har i alla fall lite fastnat för dom och tycker att de är riktigt praktiska och bra i undervisningen. Speciellt efter en av mina matte-kurser, där läraren uteslutande använde sig av smartboard visade verkligen hur mångsidig och praktisk den är. Så en sak är klart, jag kommer inte att undervisa som på 1500-talet.
En annan bra sak med datorer är att man kan skriva långa dokument på dem. Sedan spara dem och skicka iväg dem åt folk. Detta verkar vara något nytt för mina fysikvänner i Åbo. Fick nämligen idag hem ett brunt tjockt paket. Se nedan:
Jag var full av iver och undrade vad i hela vida friden det kunde vara?? Det visade sig vara två kompendier. Kompendierna skall vi använda oss av nästa vecka då vi skall laborera i åbo. Ett av kompendierna var från 1999 och det andra var från 2004. Dessa kostade mig 13€. Okej, det är inte hela världen. Det som stör mig är att ingen på åtminstone sju år har skrivit om dessa i elektronisk form. Om kompendierna är så bra att de fortfarande används efter sju respektive tolv år, varför är de inte i PDF-format. Varför måste man envist hålla sig fast vid det som Gutenberg uppfann 1450. Det som dock stör mig mest är att det i kompendiet från 1999 finns handritade grafer. Det är ju så fruktansvärt äckligt att man får gåshud. Skulle jag få betalt och en dag ledig skulle båda kompendierna vara betydligt snyggare och i elektronisk form. Kan någon snälla hjälpa mig bort från 1500-talet!!

Manlig shopping

Nu har jag varit dålig på att uppdatera igen! Men det beror mest på att jag har haft semester, och ännu har semester. Men i korthet kan jag berätta vad jag gjort sen sist. Jag har sett Lejonen vinna guld. Varit till helsingfors och firat att lejonen fått guld tillsammans med John, Lotta och 89 997 andra. Jag har framförallt vikarierat, vilket har varit riktigt roligt! Nu är jag dock tillbaks i Vasa för en stund men idag bär det norrut till hemtrakterna.

Men här kommer det jag egentligen tänkt skriva om idag. Min sambo och jag var och shoppade igår. Då fick jag frågan att om jag aldrig har en sån känsla att det skulle vara roligt att ha på sig något nytt?? (kontexten här är att vi skall ut och äta på lördag kväll och min sambo kände att hon skulle vilja ha något nytt på sig) Mitt svar var nej! Men däremot får jag ofta en känsla av att jag gärna skulle vilja ha något nytt verktyg eller något nytt till datorn. En sån känsla hade min sambo aldrig haft. Eftersom troligtvis 90% av mina läsare är av det kvinnliga könet tänker jag nu presentera hur en shoppingkasse kan se ut då en man har varit på shopping. Håll till godo:


Nej! Jag har inte handlat en ny bil, inte heller en ny instrumentpanel. Det är så enkelt att ni skall fokusera på den lilla mätaren bredvid hastighetsmätaren. Dooris har fått mat.


Om någon (mot förmodan) inte ser vad detta är så är detta ett 2,5" SATA kabinett. Eftersom Lisa II inte vill vara med och leka mer, så tyckte jag att det är onödigt att det där ligger en 250 Gb hårdskiva i den och skräpar. Så tack vare mitt nya kabinett har jag nu fått en extern hårdskiva. E int i vakert, så säg? (Här fick vi dessutom fyllt dagens nördkvot)


Till sist köpte jag även ett par skor. Tycker om vita skor, men tyvärr har jag en vana att nöta upp sulorna på dem så att det börjar läcka in vatten underifrån. Tycker som vanligt inte riktigt om det jag köper i kläd- och skoväg, men som vanligt blir jag övertalad av sambon, och som vanligt lär jag mig sedan nog tycka om det jag köpt. Och om någon undrar så har jag fått semesterpengarna. :P

ny funktion.

Jag har hittat en ny funktion på word. En som jag faktiskt tyckte om. Den heter smartart och gör att man kan infoga allt möjligt kul. Jag är egentligen inte ett så stort fan av office-paketet, men tyvärr så blir det enklare att använda det eftersom alla andra i skolan använder det. Skulle mycket mycket hellre se att folk skulle använda sig lite mer av OpenSource program. Speciellt words funktion att infoga ekvationer skulle jag gärna se att hade lite fler funktioner. Nu när jag skriver kand är det ett massa trixande och fixande för att jag skall få det att se ut som jag vill. Nåja, det om det, detta var det jag åstadkom igår via smartart
Det enda vettiga jag egentligen har att säga idag är att min teori-del till kanden blev klar igår. Nu blir det att köra vidare!!

Påks!

Nej jag har inte stavat rubriken fel. Jag har varit i Lemnäs i många underbara dagar i sträck. Nu skulle jag kunna skriva sidvis om vad vi gjort. Men, för en gångs skull tog jag fram min telefon och fotade lite. Så här kommer mitt påkslov i bilder. Jag kommer dock inte att varna känsliga läsare, alla har väl ändå dissekerat djur i högstadiet.
Här eldar vi upp julgranen...


...som sedan visade sig bli röksignaler.
Enligt obekräftade rykten skall de ha synts ända till Bromarv.


Så här fina var egentligen alla kvällar.
Oberoende dock av väder så är det en vanlig syn att se Svaije fiska.


Ibland lyckas han dock bättre än normalt, denna lilla skönhet på 9kg råkade fastna i nätet...


...men eftersom Svaije är så lång så är det svårt att se exakt hur stor den var, men här ser man det bättre.
Det var inga små gäddfiléer det blev av den. Gäddhuvudet är förevigat på ett träd nere vid starnden.


En gös på dryga 5 kg lyckades han även få i nätet.


Om ni mot förmodan skulle ha missat den fina terassen på bild tre så kommer här en repris. Det var nämligen vi pojkars huvudprojekt denna helg. Detta åstadkom vi på en dag, sen tog virket slut,  men vi ser fram emot en spännande fortsättning!

Utöver detta har vi pysslat med en massa andra små och större projekt, precis som det skall vara. Varje dag har vi ätit och druckit gott, nästan varje dag har vi badat bastu. Dessutom har jag hunnit att vara på en innebandyturnering en dag. Allt detta har gjorts utan stress och det har varit helt underbart!