Hurtbulle vs. Pampas

Jahapp jahapp!
NU tyckte jag det var dags att uppdatera lite igen. Har sedan sist fått en massa fina bilder på min telefon från t.ex. tahko och sportsitzen. Men de alla hittar ni (och har troligtvis redan sett) på min flickväns blogg.
Nu istället tänkte jag skriva om lite annat. Det är ju så att Pampasveckan är i full gång. En mycket rolig vecka måste jag säga. Det är årets största fest då det kommer hit studerande från landets alla håll och kanter. Man träffar en massa gamla och nya bekantskaper runt om i staden. Hur har det då gått för undertecknad?? Svar: Det har startat lugnt!
Igår blev det film hos John trots att det var SYH-fiilis race*. Vi hade stora planer på att i år delta, men det blev inte av. Idag ser det ut att gå i sportandets tecken istället för att titta på Vasas eget "Så ska det låta" hemma hos Oliver. Min dag började med att min flickvän skulle "Anna-och-Tuija-sig". På svenska betyder detta att man står och studsar ikapp med två flickor på DVD. Mina alternativ var alltså följande.
A) Ligga kvar i sängen och lyssna till Anna och Tuijas ljuva men hurtiga stämmor.
B) Stiga upp och dricka kaffe till Anna och Tuijas ljuva men hurtiga stämmor.
Jag valde alternativ C. Göra något utanför lägenheten. Vet inte om det berodde på kaffebrist eller om det bara allmänt håller på att gå utför med mig, men jag beslöt att ta en morgonlänk. Detta är en sak som vi sysslade med i underofficersskolan (AuK) under min tid i Dragsvik. Så passande nog drog jag på mig min AuK-träningsdräkt och begav mig på länk. Det kändes precis som det militära. Första personen jag sprang om var nämligen också en person som gått i AuK, enligt vapenslaget på ryggen var det en eldledare. Eftersom det fanns en viss rivalitet mellan mitt vapenslag, granatkastarna, och eldledarna så kändes det mycket skönt att springa förbi just en sådan! :þ
Som om inte min hurtbulledag tog slut där så är jag just hemkommen från pampas pingisen. Jag var där och försvarade mitt silver från fjolåret, men i år var motståndet av en helt annan kaliber så jag föll ut redan i semifinalen. Men ingen fara skedd, man fick ju gå hem och äta då istället. Så stort allvar är det i den turneringen.
För att ännu riktigt hurtbulla till mig så ska jag ännu ikväll och spela volleyboll. Så man kan lugnt säga att Pampasveckan börjat lugnt. Hur den slutar är däremot väldigt oklart... :)
Hej å hå!
*Ifall man inte upplevt Pampasveckan så kan detta misstolkas. Hursomhelst är det ett race då man tävlar i att hitta till olika punkter i staden och utföra olika uppgifter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0